måndag 14 januari 2013

Funderingar i hagen.

Måndag igen. Det betyder för de flesta ny skoldag, en ny arbetsvecka börjar. Det är lite vintrigt ute med små snöflingor i luften och ganska skönt väder.. För mig och Jim brukar måndagar vara en ledig och småslapp dag med tid för eftertanke och reflektion. Det kanske låter lite högtravande,........ hihi, ni som känner mig vet ju att jag inte travar så högt,  men ibland så funderar man på lite av varje, Det är så skönt att vara häst och att vara sorglös och bekymmersfri. Vi har det himla bra här uppe på berget. Vi är omtyckta av många för dem vi är, vi har en ganska stor frihet, vi har människor omkring oss som bryr sig om oss och som vill vårt bästa! Allra roligast är när ni, alla snälla och fina ryttare kommer och rider och pysslar om oss! Tänk så underbart att få vara älskad av så många människor som vi är! Trots att ni inte bor här eller äger oss så har vi den stora förmånen att få träffa så många människor som verkligen tycker om oss jättemycket! Det är som att vara en del i en jättestor härlig familj utan att man ens är släkt med varandra! Hmm , just D, jag är ju häst och ni människor men det spelar ju  ingen  roll ?????  I den bästa av världar så borde alla levande varelser få ha det så! Både människor och djur! Att ha omsorg om varandra och att bli älskad är det viktigaste som finns! Särskilt för de som är små! För de små som ska växa upp och bli trygga och lyckliga individer är det livsviktigt att  få känna trygghet, omsorg och kärlek! Ibland ställer rädslor till det för oss. Man kan bli rädd för att bli övergiven och oälskad. Tänk på att kärleken är en stark kraft!  Den är fri och låter sig inte skrämmas, hotas, låsas in, bli tvingad.......... det är en kraft som tar sig fram även under de tuffaste omständigheter. Man ger av den utan att kräva något tillbaks. Släpp rädslorna och låt kärleken flöda och tänk på att ju fler man är älskad av ju bättre mår man, och ju mer man ger ju mer får man tillbaka!  Tänk särskilt på de som är små!
Ps. Jag är ju ganska.... hmm,  gammal, usch, det tog emot att säga! Ville bara säga att bara för att man är vuxen så är det inte självklart att göra de rätta sakerna. Ibland ( ofta) så är barn mycket förståndigare än vi som har levt längre och borde förstå mer. Vuxna kan oxå vara rädda, känna sig oälskade, vara osäkra, känna sig övergivna o sådär. Det beror på att de inte fick tillräckligt med kärlek och omtanke när de var små, då blir det så! Då är det inte alltid så lätt för dem!  Det är väldigt synd och det sprids vidare som ringar på vattnet, men som tur är så är det aldrig försent att ändra riktning!!!! Kasta rädslorna överbord och börja sprid kärlek istället för rädslor!!!!

Inga kommentarer: