måndag 11 februari 2013

Är jag vuxen?

Hej där! Nu börjar det likna riktig vinter igen! Ett stilla snöfall över två gulliga småbusar vid frukostdax idag! M har visst spillt lite hö på marken, det får vi passa på att mumsa i oss innan vi går på det småmaskiga nätet!
Två till som hittat lite "spilld" mat. En lugn och stilla morgon och Jim och jag är i stora hagen nere vid vägen igen. Det är inte halt längre och skönt att få komma till en större hage igen! Det är lite kul att titta på allt som rör sig därnere på dagarna!
Nja, säger Lisa...... jag tycker att det är lite väl kallt om tassarna därute. Mycket skönare att slappa framför tv:n i soffan! Hmmm, har vi funderat över nåt i veckan tro? Ibland så undrar jag över en del ord och vad de egentligen betyder. Vuxen t.ex, vad betyder det, att vara vuxen?  Hummelihum, jag är ju "bara" en häst, men jag träffar ju många människor, både små och stora. De stora kallas ju för vuxna. Jag undrar om man inte ska kalla det för ett vuxet beteende istället. Det verkar som om att vara vuxen d.v.s att vara äldre, automatiskt betyder att ha ett vuxet beteende. Nä, det stämmer faktiskt inte! Det finns många yngre som har ett mycket mer vuxet beteende än äldre! Vad menas då med vuxen? Jag tycker att ett vuxet beteende ska betyda att man kan ta ansvar både för sig själv och för andra.  Att vara modig nog att stå för det man gör och inte skylla ifrån sig.  Att kunna ge sina nära och kära trygghet, omsorg och kärlek. Att försöka föregå med gott exempel.  Att kunna säga förlåt och att kunna förlåta.  Oj vad mycket det blev!  Vad kommer det sig då att en del människor som är äldre och egentligen ska kalla sig för vuxna inte klarar av att vara på ett " vuxet" sätt?  Hmm, nu blev det svårt. Jag har funderat mycket på det och jag tror att många vuxna inte har haft det så bra när de var barn. De kanske inte har haft någon "vuxen" förebild utan har fått växa upp utan få allt det där som barn behöver och att deras föräldrar inte har varit "vuxna" nog att kunna ta hand om barn på ett sätt som gör att barnen växer upp till vuxna och ansvarstagande , kärleksfulla, trygga människor med en bra självkänsla och ett gott självförtroende. Men då är det ju egentligen väldigt synd om många människor! Det som är bra är att det aldrig är försent att rätta till!  Bara för att man är äldre är det inte försent att utveckla nya sidor hos sig själv!  Jag är ju bara en häst och kan inte tänka som en människa men jag har mitt latjolajbansinne i behåll som tur är!   Barnasinnet ska man vara rädd om!  Det är INTE fel att vara barnslig bara för att man är lite till åren, tvärtom, det piggar upp! Att vara vuxen utesluter inte barnslighet, de två ingredienserna passar väldigt bra ihop! Så alla snälla gulliga barn, om era föräldrar verkar vara lite knepiga ibland så ha lite överseende med dem för de kanske inte hade det så lätt när de var små! ( Ni skulle bara veta hur helknepig M kan vara ibland!  Hon kan inte ha haft det så lätt!!! )  Fokusera på allt som är positivt och välj den kärleksfulla vägen där orden, jag älskar dig, förlåt och jag förlåter dig, blir till lätta ord att säga till varandra!        Låt allt som är bra få leva vidare generation efter generation som ringar på vattnet!

Inga kommentarer: