Hej. Idag har jag och Jim flyttat ner till "dalen" eller "Sidda" som det kallas för. Jim tyckte det var tråkigt att vara nere vid vägen så han bestämde sig för att gå ur hagen igår. Han var på väg till sin gamla hage där katarinas hästar går. M gick ut och visslade på honom och då kom han så snällt!! Jag var kvar i hagen för jag tycker INTE om att rymma! Nä, det är du alldeles för rädd för säger M! Mja, lite försiktig är jag nog, inte så tuff som jag verkar ibland. Innanför en tuff, kaxig yta döljer sig ofta en stor portion osäkerhet och rädsla har jag märkt, både hos oss och er människor. Det skulle va skönt om man hade lite mer självförtroende och kunde släppa på alla rädslor, men nu är jag ju sån och försöker så gott jag kan! Ja, det är tur att det finns flera lugna och trygga kompisar här som man kan få lite stöd av när man behöver!!! Vi är olika till sättet, blir man bara förstådd och accepterad för den man är så mår man himla bra iaf. Man ska försöka att vara snäll o vänlig och ha positiva tankar även om det ibland kan va svårt. Hmm, nu blev det lite fel, vi hästar tänker ju inte förstås, det är människor som gör det, alldeles för mkt ibland! Släpp rädslorna och " go with the flow" ! Ok, ska försöka ! Det känns nu att vi går mot ljusare tider och det ska bli så skönt! Alla behöver ljus och värme. Solskenet värmer mig med sina strålar. Tinar upp mig när jag är frusen och kall. Ger mig liv, när jag känner mig trött och vissen. Ger mig ljuset när allt känns mörkt. Din värme går rakt igenom min hud, ända in till min själ! Vad vi längtar efter dig, solskenet!!!! Ps, ljus och värme kan man ju ge varandra oxå ifall solen har gått och gömt sig, glöm inte det!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar